Cannabigerol, mer känt som CBG, har under en stor del av sin vetenskapliga historia hamnat i skuggan av CBD och THC. Men cannabinoidforskningen håller på att förändras. Forskare blickar i allt större utsträckning bortom de två mest välkända cannabinoiderna, och ett särskilt intressant forskningsområde är något vi alla bär med oss varje dag: vår hud.

En studie från 2025, publicerad i Cells, är ett bra exempel. Forskarna undersökte CBG med hjälp av laboratoriemodeller som utformats för att efterlikna delar av den inflammation och de hudförändringar som är förknippade med atopisk dermatit (AD), allmänt känt som eksem. Resultaten var tillräckligt intressanta för att motivera fortsatt forskning, men en viktig sak måste vara tydlig från början: detta var huvudsakligen preklinisk forskning. Studien visar inte att en kräm med CBG kan behandla eksem hos människor.

Vad fann forskarna?

Atopisk dermatit är mer komplicerat än att huden bara är torr, röd eller irriterad. Tillståndet omfattar inflammation, immunaktivitet och förändringar i hudbarriären – det skyddande yttersta lagret som hjälper till att hålla kvar fukt och stänga ute oönskade ämnen.

Forskarna började med att studera celler i laboratoriet. De fann att CBG påverkade flera inflammatoriska markörer, bland annat IL-1β, IL-6 och TNF. Därefter studerade de CBG hos möss med en experimentellt framkallad form av dermatit. Där rapporterade de flera intressanta förändringar. De CBG-behandlade djuren uppvisade minskad svårighetsgrad av dermatiten, mindre förtjockning av epidermis och färre mastceller i den drabbade huden. Forskarna observerade också förändringar i flera molekyler som är involverade i inflammation.

Du behöver inte nödvändigtvis komma ihåg namnen på alla dessa molekyler. Det viktigaste är helhetsbilden. Forskarna såg inte bara en förändring i ett enda laboratoriemått. CBG verkade påverka flera olika delar av inflammationssvaret och de förändringar som sker i huden.

Så vad skulle CBG faktiskt kunna göra?

Forskarna undersökte också några av de biologiska signalvägar som var involverade. De fann förändringar i signalsystem som kallas JAK/STAT och NF-κB. Dessa signalvägar hjälper cellerna att styra immun- och inflammationssvar. Förändringar observerades även i faktorer som är kopplade till hudbarriären.

Det är här modern cannabinoidforskning blir särskilt intressant. Att bara fråga om en cannabinoid är ”antiinflammatorisk” säger oss inte särskilt mycket. Forskare vill i allt högre grad veta hur en cannabinoid interagerar med celler, vilka biologiska signalvägar den påverkar, vilken koncentration som krävs och, framför allt, om dessa laboratorieeffekter så småningom kan översättas till meningsfulla resultat hos människor.

När det gäller CBG och atopisk dermatit befinner vi oss fortfarande nära början av den resan.

Varför applicera cannabinoider på huden?

Forskning om topikala cannabinoider väcker intresse av en ganska logisk anledning. Om forskare vill studera en effekt i huden kan det finnas fördelar med att applicera en cannabinoid direkt på huden i stället för att ta den oralt. Vid oral användning måste cannabinoiden först absorberas, metaboliseras och distribueras i kroppen innan en del av den så småningom når huden.

Topikal tillförsel låter enklare, men att utveckla en bra formulering är i själva verket ganska krävande. Forskarna behöver veta om cannabinoiden förblir stabil i produkten, om den kan tränga igenom hudens yttersta lager och hur mycket som faktiskt når det område där den skulle kunna ha en biologisk effekt. Krämen, gelen, salvan eller andra ingredienser som används för att bära cannabinoiden kan också påverka resultatet.

Det innebär att bara tillsätta CBG i en kräm inte automatiskt skapar en produkt som motsvarar den formulering som används i vetenskaplig forskning.

Det finns redan viss tidig humanforskning om topikala cannabinoider. I en mindre studie undersöktes till exempel en salva som innehöll både 30 % CBD och 5 % CBG hos personer med atopisk dermatit. Forskarna rapporterade förändringar i hudens återfuktning, vattenförlust genom huden och rodnad. Eftersom produkten innehöll flera ingredienser går det dock inte att avgöra hur stor del av den observerade effekten som specifikt orsakades av CBG.

En systematisk översikt från 2025, som mer övergripande granskade cannabinoider inom dermatologin, kom till en liknande försiktig slutsats. Viss förbättring av klåda rapporterades i de tillgängliga studierna, men några signifikanta fördelar kunde inte påvisas för flera andra mått, däribland sjukdomspoäng för atopisk dermatit. Forskarna drog slutsatsen att större och bättre utformade kliniska studier fortfarande behövs.

Lovande vetenskap är inte samma sak som kliniska bevis

Detta är kanske det viktigaste budskapet att ta med sig från forskningen. Cellstudier hjälper forskare att förstå möjliga mekanismer. Djurstudier gör det möjligt att undersöka vad som händer när immunceller, inflammation och levande vävnad samverkar. Kliniska studier på människor behövs för att avgöra om något faktiskt fungerar på ett säkert och meningsfullt sätt hos människor.

CBG-studien från 2025 ger oss intressanta belägg från de två första stegen – men vi har ännu inte nått det tredje.

Kan CBG så småningom bli en viktig del av dermatologisk forskning och topikala cannabinoidformuleringar? Det finns utan tvekan tillräckligt många intressanta biologiska signaler för att forskarna ska fortsätta ställa frågor. Nästa steg blir väl utformade studier på människor som undersöker tydligt definierade CBG-formuleringar, lämpliga koncentrationer, hudpenetration, säkerhet och kliniskt meningsfulla resultat för patienter.

För närvarande ger CBG och atopisk dermatit oss något som kanske är mer värdefullt än ännu ett spännande påstående om cannabinoider: en genuint intressant vetenskaplig fråga som forskare nu har börjat besvara.